Katapokalen fortsätter att ånga på i Eriksdalshallen

Katapokalen har varit ett stående årligt inslag för svenska kampsportare sedan starten 1986. I år var givetvis inget undantag och nästan sexhundra deltagare intog Eriksdalshallen för att förlänga den uppskattade traditionen.

Katapokalen har som sagt varit igång ett bra tag nu. Inte riktigt sedan Hedenhös men åtminstone sedan vi som fortfarande anser oss vara relativt unga på sin höjd var en tanke. Likaså i år äntrade en uppsjö karatesugna deltagare samt publik Eriksdalshallen med lust och fägring stor.

Kampsportnews kände sig naturligtvis manade att rapportera om det anrika evenemanget. Vi beslutade oss för att ta ett snack med Fredrik Ek som var en av arrangörerna. Han var dessutom med och anordnade Karate Kid Cup som nådde nya höjder i slutet av förra året.

– Arrangemanget som helhet och tidsschemat var on spot, tävlingen flöt på enligt plan. Sedan är det absolut roligaste så klart att få tävla igen. Responsen har varit enbart positiv, det finns ett sug efter att tävla i kata. (Bäst var, reds. anm.) absolut att vi hade 578 starter under dagen samt nationella och internationella gäster i form av tävlande och domare. Det är även kul att ha landslag som gäster, det visar lite av tävlingens dignitet, säger han och fortsätter:

– I år gick anmälningarna via Sportdata samt även resultatlistorna. Det var en bra uppgradering som vi kommer fortsätta med. Vi skulle vilja ha Katapokalen som ett tvådagarsevenemang. Som vi gjorde innan pandemin med ett kataseminarium dag två med internationella gästinstruktörer, säger Fredrik. Han utvecklar även hur kata fungerar i tävlingsform.

– Kata är i grund och botten mönster för att träna teknik som går utmärkt att tävla i. Det finns kator som är mer eller mindre stilspecifika som innehåller tekniker som är speciella för just stilen. Gemensamt är de kriterier som domarna har framför ögonen när de bedömer en tävlandes utförande. Bland annat styrka, balans och timing, väldigt generellt förklarat då. Den tävlande som uppfyller domarnas kriterier bäst och utmärker sig mest står oftast som vinnare när turneringen är över.

Fredrik har fått möjligheten att uppleva många fina stunder genom åren. Framför allt är det två upplagor som verkar ha satt en tydlig prägel.

– Som alla tävlingar började Katapokalen i mindre skala men växte snabbt. Det året som var häftigast var 2013 när de regerande världsmästarna Rika Usami och Antonio Diaz var på tävlingsmattan i Eriksdalshallen. Hela hallen blev tvärtyst och all rörelse stannade av för en stund när de gjorde sina kator, säger han och tillägger:

– Rent tävlingsmässigt var den trettiofemte upplagan av Katapokalen en av de allra bästa tävlingarna Inoue-Ha Sverige arrangerat i Eriksdalshallen. Det var verkligen kul att se hur många som kom och tävlade från olika landsdelar men även från Norden och Europa.

Ett evenemang som Katapokalen med ett deltagaromfång bortemot sexhundra kräver en hel del planering samt personalstyrka under tävlingens gång.

– Det är lite svårt att svara exakt på hur många personer som är involverade men ser vi i det större perspektivet med tävlingsledning, funktionärer och domare så blir det säkert fler än sjuttio personer. Till saken hör att Inoue-Ha Sverige har arrangerat tävlingar i över trettio år så det finns massa rutin och rutiner hjälper till med smidiga arrangemang. Planeringen för våra tävlingar pågår i princip året runt, när Katapokalen är klar börjar planeringen för riksmästerskap i Shito-Ryu. Efter det Karate Kid Cup och Svenska Juniorpokalen. Mellan där finns även Solna Karate Cup och inte helt sällan arrangerar vi även Stockholms distriktsmästerskap.

Många traditionella kampsportsutövare tycks numera föredra att övergå till den på senare år omåttligt populära kampsportsstilen MMA. Fredrik verkar emellertid inte oroa sig över det i onödan. Han anser att de båda kan samverka samt att karaten fortfarande besitter några unika beståndsdelar.

– Det finns plats för karate och andra kampsporter tillsammans med MMA, det är inte fel att kampsporten har ett uppsving. Det tjänar alla sporter i kategorin på. Karaten har en mångsidighet som MMA kanske inte har. Vi har till exempel föräldrar som tränar med sina barn som en gemensam aktivitet. Vi har äldre personer som jobbar på med sin teknik och fysik långt upp i åren. Karaten är bra eftersom den är tillgänglig för både elit och bredd helt enkelt, säger han och tillägger:

– Rent attitydmässigt så kanske inte karaten har samma ”magi” runt sig som den haft ute bland oinvigda. Jag tror att karaten generellt behöver hitta en nisch i kommunikationen för att visa på sin styrka som sport och fritidsaktivitet, utan att bli mesig eller för gullig. Det är ändå en budo- och kampsport vi sysslar med.

Fredrik delar slutligen med sig av vad det är som driver att år efter år, dekader efter dekader fortsätta arrangera Katapokalen samt diverse andra kampsportsevenemang.

– Det är många saker förstås men en av dem är att vi ser att det fortfarande finns ett stort behov av katatävlingar. En annan är att karaten som idrott i allra högsta grad lever. En tredje är att det är kul att få luft under vingarna vad det gäller att arrangera tävlingar, det ger mersmak, säger Fredrik. Han reflekterar även kring hur han tycker att den svenska karatescenen mår för tillfället.

– Karaten i det stora verkar vara rätt välmående som kampsport efter pandemin. Rent tävlingsmässigt står sig svensk karate bra i Norden, i vissa fall även på Europanivå. På världsnivå har vi fortfarande mycket jobb att göra för att nå toppen. Vem vet, kanske får något av barnen som tävlade på Katapokalen lyfta VM-bucklan i framtiden?

Läs mer om arrangören Inoue-Ha

Läs även om Kyokushin-EM som för första gången arrangeras i Sverige