Cecilia Fager om karate, kata och styrketräning

Cecilia Fager är på många sätt en ganska ovanlig kampsportare. Hon älskar karatens kator och hon älskar styrketräning. Traditionella kampsportare brukar förstå vikten av kataträning men sällan vikten av styrketräning. Medan moderna kampsportsutövare förstår styrketräning men sällan kataträning. Lägg därtill också att Cecilia lyckas med något som väldigt få traditionella utövare lyckas med – med 137 k (tusen) följare på Instagram så har hon ett otroligt genomslag i sociala medier. Men Cecilia är långt ifrån bara en karateinfluencer hon är också forskare inom materialvetenskap på KTH  i Stockholm. I den här intervjun djupdyker vi i karate, kata- och styrketräning.

Hur allt började?

Egentligen skulle hon bara följa i med i bilen när hennes storebror blev skjutsad till träningen. Hon var 12 år gammal och det hon såg dojon skulle komma att göra ett starkt avtryck på henne. Strax efter det började hon träna själv. Hon beskriver sig själv som ett ganska blygt barn.
– Bland det första jag sa till tränaren Anders var att jag inte ville gradera eller tävla. Jag blev jättenervös av bara tanken att stå inför folk, berättar Cecilia. Men det där förändrades när jag såg de äldre tjejerna gradera och tävla.
– Nervositeten förändrades inte, jag kan känna exakt samma känsla och kick idag inför av att gå ut på en tävlingsmatta framför en massa människor, berättar hon. Det var karaten som gjorde att hon kunde överkomma nervositeten. Karaten tog henne ända till landslaget och fram till hon var 19 år gick hon en mängd olika tävlingar i framförallt kata. Men under en tävling så sa det pang i höften i samband med en hög spark. Det gjorde att hon var borta från träningen i flera år innan hon till sist kunde återvända.

Kataträningen

Cecilia kom ganska tidigt i sin karriär att förälska sig karatens kataträning. För den som kanske inte är så insatt i karate kan man beskriva kata som en serie av tekniker som utförs i ett bestämt mönster. Det finns en direkt likhet med hur taekwondoutövare tränar poomsae. Karatens kata skulle också liknas vid hur boxare tränar skuggboxning. Fokuset ligger på grundtekniker, vinklar, mönster och på att bemästra teknikerna i rörelse. Idag har många moderna kampsportsutövare svårt att förstå kata.
– Du måste ha kommit ganska långt i din karate för att förstå kata fullständigt och inte enbart se det som en serie av tekniker, säger Cecilia Fager. Det som många missar är att dem inte förstår tillämpningen av teknikerna, det vi kallar bunkai i karate. Kata handlar mycket om att träna grundtekniker och dess tillämpningar, först när förståelsen för teknikerna finns – då blir katan äkta.
Det som Cecilia älskar med att träna kata är dem stora rörelserna och dem djupa ställningarna som man bland annat hittar Shotokan karate. Cecilia menar också att kataträning ger henne en speciellt sorts koncentration, ett fokus och en mental styrka.
– När jag tränar en kata måste jag ha fullt fokus. Det är ett slags renande av tankarna. Jag kan inte tänka på någonting annat än det jag gör, där och då.

Kombinerar karate med gymträning

Följer man Cecilia Fager i sociala medier så förstår man också att hon älskar gym och styrketräning. I traditionell kampsport har styrketräning varit något av vattendelare. Under väldigt många år fanns det en utbredd inställning inom den traditionella kampsportsmiljön att man inte skulle träna styrketräning utöver den vanliga kampsportsträningen.
– Men jag upptäckte ganska tidigt hur kul det var med styrketräning och hur mycket det gav mig, säger Cecilia.
– Visst om du vill bli världsbäst i kata så ska du ju så klart gå all in och träna nästan bara kata. Men jag har upptäckt hur mycket gymträningen ger min karate. Men jag tränar inte gym bara för min karate. Jag tränar styrketräning därför att jag älskar att träna styrketräning. Jag är ju egentligen extremt intresserad av hur kroppen, muskler och anatomin fungerar, berättar Cecilia.

Driver ett av Sveriges största instagramkaratekonton

I sociala medier delar hon med sig av livet både som karateutövare och forskare inom materialvetenskap på KTH  i Stockholm. Med 137 k (tusen) följare på Instagram är det få karateutövare i Sverige som har ett stort genomslag som Cecilia Fager.
– När jag började med sociala medier så var det mest för att dela med mig av min karatevardag. Det var väldigt få som till exempel berättade hur man kunde känna sig nervös inför en tävling. Eller hur en tävling ens gick till, med till exempel registreringar. Jobbet med sociala medier har hela tiden handlat om att dela med sig i vått och torrt.
– Sen finns det vissa oskrivna regler och traditioner inom karaten att man t.ex. inte ska dela med sig av tekniker eller hur man tränar därför att man är orolig för konkurrensen. Men jag har väldigt svårt att se att det skulle spela någon roll. En katatävling till exempel, kommer att avgöras av vem som är bäst på kata. Inte av vem som har tittat på vems Instagramkonto.

Speciell relation till Budo-Nord

Precis som nästan alla Budouttövare i Sverige så har Cecilia Fager en speciell relation till Budo Nord:
– Min första karategi var ju såklart en Budo-Nord dräkt. Och jag kommer ihåg hur glad jag var när jag fick den på posten. Jag kommer också ihåg hur jag som 12-åring brukade sitta och bläddra i Budo-Nord katalogen innan våra träningar i dojon och drömma. Idag känns det är nästan lite overkligt att jag representerar Budo-Nord. Jag har ju tävlat i Budo-Nords karategi i många år och nu får jag ju också representera varumärket som betydde så mycket för mig som barn och vuxen.